Jätteutter (Pteronura brasiliensis)
Jätteutter
”Vilka sköna lirare!” är en känsla som brukar infinna sig vid närkontakt med en jätteutter-familj som busar i vattnet. Detta lekfulla mårddjur är det största av världens 13 utter-arter och lever bland annat i Pantanals träskmarker. Just Pantanal i Brasilien är ett av de bästa ställena i världen för att se jätteutter. Hit reser vi på NaturResors fotoresa till Pantanal – jaguarernas land.
På spanska kallas jätteuttern för lobo del rio, vilket betyder ”flodens varg”. Jätteuttern kan bli upp till 180 cm lång och väga 35 kg. Den gräver sina bohålor på stränder vid floder och har ofta flera olika bon som den förflyttar sig mellan under dagen. En del av tiden tillbringar den i vattnet i jakt på mat men 80% av dess livstid spenderas på land. Jätteuttern äter nästan bara fisk och fångar en fisk ungefär var tionde minut – upp till 25 kg per dag!
Det är ständigt fart och fläkt bland jätteuttrarna och de är spännande och roliga att komma in på livet. De lever i familjegrupper med upp till 10 individer och är mycket sociala. Ungarna kan inte simma utan bärs i munnen av andra individer men lär sig simma snabbt. Hela gruppen hjälps åt att ta hand om ungarna. Det är väldigt många ljud i jätteutterfamiljen och ibland låter ungarna som människobarn när de säger ma ma och da da! Alla jätteuttrar älskar att leka!
Jätteuttern är klassad som hotad på den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen. Dess naturliga fiender är anakonda, kajman och jaguar, men människan är ett betydligt större hot. Dagaktiva och ljudliga som jätteuttrarna är, är det lätt för jägare att hitta dem och jätteuttern har jagats hårt för pälsens skull. På 1960-talet dödades mer än 1 000 jätteuttrar årligen bara i Brasilien. Idag räknar man med att det finns omkring 1 000 jätteuttrar kvar i världen.
Hejsan! Jag läste igenom texten om jätteuttrar ovan, och märkte lite okorrekt fakta. Jätteuttern spenderar mycket tid i vatten, men 80% av dess livstid spenderas på land. Och ungarna kan inte simma direkt efter födseln, men det tar inte alls länge för dom att lära sig, då dom nästan naturligt kan det. Och från början får de hjälp att lära sig från andra individer, då hela gruppen hjälper till att ta hand om ungarna. Under de första veckorna är ungarnas päls inte vattentät, och det är en av orsakerna till att dom tillbringar endast korta stunder i vattnet, så att dom inte ska bli för nerkylda. Ungarna rullar sig sedan i gräset för att få bort smuts och vatten.
Hejsan Ida, tack för att du delar med dig av dina kunskaper. Med din hjälp har vi nu korrigerat och uppdaterat texten. Tack för att du bidrar med kunskaper om dessa fantastiska djur!