Okavangodeltat, Botswana

Att fotografera i Okavango från en så kallad mokoro-kanot, en urholkad trädstam, är en av många guldkantade ingredienser på NaturResors Fotosafari i Botswana med Kalahariöknen och Okavangodeltat.

Okavango är världens största inlandsdelta och ett unikt ekosystem som av Unesco rubriceras som världsarv. I Okavango glider du fram i makligt tempo och spanar efter flodhästar och elefanter. Att få uppleva det i sällskap med likasinnade, kunniga naturguider och naturfotografen Annelie Utter gör givetvis inte det hela sämre!

Floden Okavango är Afrikas fjärde största flod och börjar under namnet Cubango i Angola. En gång i tiden mynnade floden ut i den sedan flera tusen år uttorkade Makgadikgadisjön. Istället för att nu rinna ut i Atlanten 30 mil bort sprider den sig olika strömfåror över den flacka norra delen av Botswana och rinner så småningom ut i norra Kalahariöknen.

Reservatet Moremi ligger i den nordöstra delen av Okavangodeltat. Det bildades redan 1963 och täcker omkring 3 000 kvadratkilometer, vilket inkluderar såväl tusentals stora öar som laguner och sumpmarker. Ekoturism har bidragit med många arbetstillfällen för lokalbefolkningen som är skickliga på att identifiera och spåra djurliv.

Kungsfiskare, fiskuv och den afrikanska fiskörnen hör till de över 400 fågelarter som finns i deltat, tillsammans med omkring 160 reptilarter, 40 amfibiearter och 70 olika fiskarter. Här finns också omkring 200 000 däggdjur, bland annat elefanter, giraffer, zebror, gnuer och flodhästar.

Med en mysig lodge som bas gör vi varje dag flera spännande safariturer med gott om djurmöten och fototillfällen där vi fångar ögonblicket i stunden. Mitt på dagen gör vi avbrott för en god lunch och genomgång av djurmöten med fototips.

Läs mer om Fotosafari i Botswana

Kalahariöknen, Botswana

Surikat, brun hyena, schakal och Kalaharilejon, sistnämnda med påtagligt långa ben, är några av de djur som bildar unika upplevelser och fotomotiv i Kalaharis speciella ökenljus. Stäpp, savann, saltsjöar och sanddyner i olika nyanser av gult, orange och rostrött präglar landskapet. Möjligheterna för fina bildkompositioner i Kalahariöknen är i det närmaste oändliga!

Kalahari är Afrikas äldsta landskap, ligger omkring 1 000 meter över havet och har en yta på omkring en miljon kvadratkilometer. Området sträcker sig genom Namibia, Botswana och Sydafrika och är minst sagt glest befolkat – inte ens två invånare per kvadratkilometer! Trots det generellt torra klimatet och brist på dricksvatten är Kalahariöknen rikt på både växter och djur som har lärt sig att anpassa sig till den extrema miljön.

Makgadikgadislätten i Botswana, som vi besöker på NaturResors Fotosafari i Botswana med Kalahariöknen och Okavangodeltat, är världens största saltöken. Namnet Makgadikgadi betyder ”Det stora Ingenting”, men efter vinterns regn förvandlas denna till synes oändliga slätt till en artrik oas med flera vattendrag.

Varje år förflyttar sig omkring 30 000 zebror över denna saltöken, vilket betyder att det är Afrikas största djurmigration efter gnuernas vandring i Kenya och Tanzania. Detta kan man uppleva på vår resa Fotosafari Kenya

Även fågellivet i Kalahariöknen är rikt med ökenlevande arter som struts, flyghöns och sjöfåglar som ibis, änder, gäss, storkar och stora flockar av flamingos.

Kalahariöknen är en sällsam naturupplevelse, inte bara för den som är fotointresserad. Fördelen med att resa med NaturResor och den erfarne reseledaren och naturfotografen Annelie Utter är att du får veta mycket om Botswanas djur och natur. Varje dag samlas deltagarna och pratar igenom och artbestämmer dagens djurmöten.

Även i nattens mörker är Kalahariöknen en alldeles särskild upplevelse med total tystnad och en stjärnhimmel som inte störs av civilisationens ljus.

 

Läs mer om Fotosafari i Botswana

Giraffantilop / Giraffgasell  (Litocranius walleri)

Giraffantilopen kallas även gerenuk eller giraffgasell och är lätt att känna igen på sina långa ben och framför allt långa, smala hals. Namnet gerenuk är somaliska och betyder ”giraff-halsad”. På swahili heter giraffantilopen swala twiga.

Giraffantilopens päls är rödbrun, insidan av benen är vita. Huvudet är litet i förhållande till kroppen, ögonen är stora med vita ringar runt och öronen är långa och spetsiga. Mankhöjden är runt en meter. Bara hannarna har horn och dessa kan bli upp till 40 cm långa.

Giraffantilopen –  Dricker inget vatten

Giraffantilopen lever i små grupper där det är torrt – på sandiga stäpper, i halvöknar och på torr busksavann med täta busksnår. Den dricker inget vatten utan får i sig all vätska som den behöver via maten och är därför noga med att välja de bästa skotten, löven och knopparna. De är riktiga experter på att hushålla med vatten. Ofta ser man giraffgasellen stå på bakbenen och beta blad från buskarnas övre grenar och från mindre träd. Den vilar frambenen på buskarnas grenar och tar precis som girafferna sin långa, starka tunga till hjälp för att nå födan. Att tugga i sig blad som växer på närmare två meters höjd är en enkel match för giraffgasellen!

De djur som brukar jaga giraffgasellen är lejon, leopard, gepard och hyena. Kalvarna är ett byte för schakaler, pytonormar och större örnar. Om något rovdjur upptäcks i närheten brukar giraffgasellen försöka gömma sig bland buskarna genom att stå alldeles stilla. Trots sina ganska stela rörelser kan de springa förvånansvärt fort. Giraffgaseller bråkar sällan med varandra om reviren utan håller sig undan andras revir. I Somalia jagas giraffgasellens för köttets skull.

El Karama är en boskapsranch i Kenya där man kan se giraffgaseller i sin rätta miljö. Dit reser vi på NaturResors Fotosafari Kenya och har då området exklusivt för oss själva. Fantastiska fotomöjligheter förstås!

 

 

 

Läs mer om resan Fotosafari Kenya här!

 

 

 

 

 

Afrikansk vildhund (Lycaon pictus)

För 100 år sedan fanns det omkring en halv miljon vildhundar på den afrikanska kontinenten. Idag finns det bara omkring 3 000 individer kvar. På den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen klassas afrikansk vildhund som starkt hotad, och tillsammans med brun hyena och etiopisk varg är den afrikanska vildhunden det mest hotade av alla Afrikas rovdjur.

Att den afrikanska vildhunden har minskat så kraftigt i antal beror dels på att de drabbats hårt av sjukdomar, men också på att de under lång tid jagats av människor.  Bland världens jagande däggdjur är vildhunden en av världens effektivaste. Länge sköts alla vildhundar som kom in i nationalparkerna eftersom man tyckte att de dödade för många antiloper. Fortfarande hotas de av tjuvjakt och de händer att de fastnar i snaror som tjuvjägare placerar ut för att döda andra djur.

Den afrikanska vildhunden är avlägset släkt med tamhunden och lever i flockar om 10-20 djur på grässtäpper, savann och öppen skogsmark. Flocken består till största delen av besläktade hannar och hundarna är snabba och intensiva. Kroppslängden varierar mellan 104 och 140 cm, honor och hannar är lika stora. Pälsen är olika nyanser av brunt, med asymmetriska fläckar i brunt och svart. Varje individ har sitt eget unika fläckmönster! Medlemmarna i flocken hjälper till att skaffa föda och mata ledarparets ungar som de matar genom att spy upp nyss uppäten mat. Vildhunden är det enda hunddjur som endast äter kött och både zebror och antiloper är bytesdjur.

Att möta vildhundar är alltid en stark upplevelse. På NaturResors resa Fotosafari Botswana finns goda chanser att se både brun hyena och afrikansk vildhund! I Okavangodeltat möter vi ibland en flock som kallas för the Golden Pack eftersom de flesta av just dessa hundar är guldgula till färgen.

 

Brun Hyena (Hyaena brunnea)

I världens största saltöken Makgadigadi i Botswana, lever den sällsynta bruna hyenan. Den finns bara i södra Afrika, i torra områden som öknar och halvöknar samt torrare delar av savannen. Som asätare har den bruna hyenan, liksom alla hyenor, rykte om sig att vara ett grymt och för alla i sin omgivning ganska obehagligt djur. Att som gästande tvåbent besökare i den afrikanska vildmarken få höra det karaktäristiskt skrattande ljudet från en hyena och att få syn på den, är en alldeles speciell känsla. Så stiliga i sin rätta miljö, inte minst i mot- eller gryningsljus! På NaturResors resa Botswana, Okavango och Kalahari har vi goda chanser att se och fotografera brun hyena.

Den bruna hyenan lever ibland i flockar om 4-7 djur, men till skillnad från den fläckiga hyenan så vandrar den bruna hyenan ensam på jakt efter mindre byten. Den äter framför allt as, och ben är en stor och viktig del av födan. Ofta stjäl hyenan kadavret, eller äter upp resterna av ett djur som dödats av ett lejon. Hyenor på Skelettkusten i Namibia äter fiskar och kadaver av säl och val som spolats upp på stranden.

Trots att hyenan till utseendet påminner om en hund räknas den som ett kattdjur. Den bruna hyenans päls är brun och borstig, benen randiga. De är mellan 60 och 160 cm långa, plus svansen som är 20 till 40 cm. Tack vare den kraftiga överkroppen kan en brun hyena bära stora kadaverdelar av till exempel både giraff och zebra.

På den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen klassas brun hyena som nära hotad, och tillsammans med afrikansk vildhund och etiopisk varg hör den bruna hyenan till de mest hotade av alla Afrikas rovdjur. Uppskattningsvis finns det mellan 5 000 och 8 000 bruna hyenor kvar.

 

Läs mer om resan här:

Fotosafari Botswana med Okavangodeltat och Kalahariöknen

 

Strimmig gnu (Connochaetes taurinus)

Den årliga gnumigrationen över Östafrikas savanner är ett av naturens verkligt stora skådespel och något du får uppleva på NaturResors Fotosafari Kenya

Gnuerna ses oftast som ”en i mängden” men om man granskar varje strimmig gnu lite närmare så har de en ganska så lustig uppsyn. Strimmig gnu lever i östra Afrika. Pälsen är gråbrun med svartblåa strimmor på kroppens sidor. Ett utmärkande drag, och fint att fotografera i motljus, är gnuernas vita skägg, långa hårtofsar på nosen, strupen och bröstet. Både kon och tjuren har horn.

Bara i Serengeti föds omkring 400 000 gnuer varje år. När gnukalven föds kan den resa sig redan efter några få minuter vilket är fortare än hos något annat hovdjur. Men många faror lurar på savannen. Lejon, hyenor och andra rovdjur tar många kalvar.

Strimmig gnu – En flock kan rymma 100 000 djur

Gnuerna lever i stora flockar på savannen. En flock kan rymma så mycket som 100 000 djur. De klassificeras som gräsätande antiloper och äter nästan enbart gräs, helst kort gräs. De är beroende av att få tag på vatten varje dag och mitt på dagen när det är som varmast ser man dem gå mellan olika vattenhål. De betar mer när det är lite svalare. För att inte bli överhettade rullar de sig i lera.

Gnuerna är kända för sin årliga vandring mellan olika betesmarker. Över en miljon gnuer samt ytterligare några hundra tusen zebror och antiloper vandrar från Masai Mara i Kenya över gränsen till Serengeti i Tanzania. Då är vi på NaturResor där! Den långa vandringenär en lång och farofylld färd då flera tusen gnuer drunknar, blir uppätna av krokodiler eller trampas ihjäl när de måste korsa floder. Dessutom lurar ständigt hungriga rovdjur i närheten. På NaturResors Fotosafari Kenya bor vi i ett par nätter precis vid Mara River och hoppas få se denna maffiga händelse från första parkett.

 

 

 

 

Läppbjörn – björnen Baloo (Melursus ursinus)

Att läppbjörn heter bhalu på hindi fick förstås ge namn åt björnen Baloo i Rudyard Kiplings novellsamling Djungelboken från 1894. I boken är Baloo en klok björn, i Disneyfilmen Djungelboken är han som bekant mer bohemisk och inte alltid så smart.

Verklighetens läppbjörn lever i torra skogar och gräsmarker i Indien och Nepal och har dessvärre i många olika sammanhang fångats och tränats till att uppträda som cirkusbjörn.

Läppbjörnen blir mellan 150 cm och 190 cm lång. Pälsen är mörkt brun eller svart. Den har stora läppar, saknar två framtänder och har en lång tunga som den fångar insekter, främst termiter, med. Frukt, ägg, bär och honung är annat som läppbjörnen gärna ser på menyn. Trots sina vassa tänder och klor äter läppbjörnen inga stora djur, men klorna är ett bra skydd mot tigrar. En tiger anfaller ogärna en läppbjörn då ett slag från läppbjörnen kan vara förödande.

Läppbjörnen kan bli upp till 30 år. Som alla björnar lever läppbjörnen ensam, utom björnmammorna som har sina ungar hos sig i två-tre år. Läppbjörnen går inte i ide.

På den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen klassas läppbjörnen som sårbar och stammen minskar. Antalet läppbjörnar uppskattas vara omkring 20 000. Det främsta hotet är skogsavverkning och tjuvjakt.

Att se läppbjörn i det vilda är ganska ovanligt och man måste veta var man ska leta. Ett av de bästa ställena i världen att se läppbjörn i sin naturliga miljö är i nationalparken Satpura i hjärtat av Indien. Det är en vild, vacker och rätt så okänd trakt med sandstensklippor, vattenfall, djupa raviner och skog. Satpura – Läppbjörnens djungel finns som tillval på NaturResors resa Tigersafari Indien och är ett unikt tillfälle att se läppbjörn. Djuren är som mest aktiva i gryningen och då är också fotoljuset optimalt.

Puma – världens fjärde största kattdjur 

Namnet puma (Puma concolor) kommer från indianspråket quechua. Ibland kallas puman för bergslejon vilket antyder något om dess livsmiljö på prärien och i klippiga bergstrakter i Nord- och Sydamerika. Sydamerikanska pumor lever av lamasläktingarna guanacos och vikunjas.

En pumahanne väger omkring 70 kg men kan väga så mycket som 100 kg, en hona mellan 30 och 50 kg. Ögonen är stora och morrhåren långa och iögonfallande stora.

Puman är världens fjärde största kattdjur efter tiger, lejon och jaguar. Genetiskt är puman faktiskt närmare släkt med tamkatter än med leoparder och lejon. Den spinner precis som en tamkatt!

Fotografera puma på vår Fotoresa till Chiles pumor

Jätteutter (Pteronura brasiliensis)

”Vilka sköna lirare!” är en känsla som brukar infinna sig vid närkontakt med en jätteutter-familj som busar i vattnet. Detta lekfulla mårddjur är det största av världens 13 utter-arter och lever bland annat i Pantanals träskmarker. Just Pantanal i Brasilien är ett av de bästa ställena i världen för att se jätteutter. Hit reser vi på NaturResors fotoresa till Pantanal – jaguarernas land.

På spanska kallas jätteuttern för lobo del rio, vilket betyder ”flodens varg”. Jätteuttern kan bli upp till 180 cm lång och väga 35 kg. Den gräver sina bohålor på stränder vid floder och har ofta flera olika bon som den förflyttar sig mellan under dagen. En del av tiden tillbringar den i vattnet i jakt på mat men 80% av dess livstid spenderas på land. Jätteuttern äter nästan bara fisk och fångar en fisk ungefär var tionde minut – upp till 25 kg per dag!

Det är ständigt fart och fläkt bland jätteuttrarna och de är spännande och roliga att komma in på livet. De lever i familjegrupper med upp till 10 individer och är mycket sociala. Ungarna kan inte simma utan bärs i munnen av andra individer men lär sig simma snabbt. Hela gruppen hjälps åt att ta hand om ungarna. Det är väldigt många ljud i jätteutterfamiljen och ibland låter ungarna som människobarn när de säger ma ma och da da! Alla jätteuttrar älskar att leka!

Jätteuttern är klassad som hotad på den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen. Dess naturliga fiender är anakonda, kajman och jaguar, men människan är ett betydligt större hot. Dagaktiva och ljudliga som jätteuttrarna är, är det lätt för jägare att hitta dem och jätteuttern har jagats hårt för pälsens skull. På 1960-talet dödades mer än 1 000 jätteuttrar årligen bara i Brasilien. Idag räknar man med att det finns omkring 1 000 jätteuttrar kvar i världen.

Få närkontakt med jätteutter på Fotoresa Pantanal –  jaguarernas land 

Jaguar – Det tredje största kattdjuret

Den stiliga jaguaren är det tredje största kattdjuret i världen. Arten har ett stort utbredningsområde från norra Argentina till norra Mexiko. Pantanal i Brasilien är förmodligen världen bästa ställe att se jaguar i sin rätta miljö. Jaguaren lever i regnskogen och trivs särskilt bra nära vatten. Varma dagar kan man se dem ligga och svalka sig längs flodbankar och andra vattendrag.

Namnet jaguar kommer från ett indianskt ord, yaguara, som betyder ungefär ”den som dödar med ett språng”. Jaguaren har ovanligt starka käkar och biter sitt byte över skallen mellan öronen, till skillnad mot till exempel lejon och tigrar som hänger sig fast vid bytets hals eller nacke. Eftersom jaguarer både klättrar i träd och är goda simmare fångar de en mängd olika sorters byten. Jaguaren är den enda av de stora kattdjuren som inte ryter och dess karaktäristiska fläckar är större än leopardens. Hannarna kan bli drygt två meter långa och väger omkring 130 kilo. De största jaguarerna finns i Pantanal i Brasilien, dit vi reser på Naturresors Fotoresa Pantanal – jaguarernas land. Här har man faktiskt stött på en jaguar på 159 kilo! Honorna är lite mindre.

Jaguaren är klassad som hotad på den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen. På 1960- och 70-talen exporterades mer än 15 000 jaguarskinn årligen bara från Brasilien. Idag är all jakt förbjuden, men illegal jakt förekommer fortfarande. Avverkningen av regnskogen där jaguaren lever är ett stort hot mot arten idag, liksom konflikter med boskapsägare. Att jobba för att bevara regnskogen kan ge ranchägarna extrainkomster eftersom många besökare vill uppleva levande jaguarer. Världsnaturfonden WWF uppskattar att det finns cirka 15 000 jaguarer kvar i världen.

På vår Fotoresa Pantanal –  jaguarernas land  väntar nära möten med jaguarer, jätteutter, kapybara, kajmaner, jättemyrslok, tapir, näsbjörn och vrålapor. Häng med!