I väntan på att min lilla ” Chile grupp ” ska anlända delar jag några bilder från i mars då jag och Anders Lindh besökte kungspingvinerna på Eldslandet. Hälsningar från Annelie redan på plats här i Chile.

Snart ska jag landa i Punta Arenas, och då är jag mer än 1000 mil från min lilla söta katt hemma i Sverige. Här ska jag leta efter större katter, nämligen pumor. Världens fjärde största katt. Jag ligger 24 timmar före min grupp som består av nio personer. Detta ska bli jättekul. Just nu sitter jag med näsan tryckt mot fönstret och beundrar Andernas vackra snöklädda toppar.

Punta Arenas

Lankesisk elefant (Elephas maximus maximus)

Vilda djur på Sri Lanka – Lankesisk elefant

För dig som vill fotografera elefanter är NaturResors resa till Sri Lanka perfekt! Det finns många vilda djur på Sri Lanka och elefanterna är en höjdpunkt för alla som tycker det är spännande att se och fotografera vilda djur. Elefanterna på Sri Lanka är en underart till arten asiatisk elefant, och den lankesiska elefanten är den fysiskt största underarten. Som namnet antyder finns den bara på Sri Lanka.

Lankesisk elefant

Den asiatiska elefanten är mindre än den afrikanska. Andra kännetecken är att öronen är mindre än hos dess afrikanska släkting och att den ofta saknar betar. Vid den senaste elefanträkningen på Sri Lanka 2011 fann man att mindre än två procent av elefanterna hade betar.

Den lankesiska elefanten blir mellan två och tre meter hög. Den väger mellan tre och fem ton. Alla elefanter är växtätare som livnär sig på gräs, blad, skott, bark, frukter, nötter och frön. Elefanterna kan springa med en hastighet av drygt 40 kilometer i timmen och blir mellan 55 och 70 år gamla.

Förutom människan har elefanten nästan inga naturliga fiender. Enligt den internationella naturvårdsunionen IUCN är den asiatiska elefanten starkt hotad vilket också gäller den lankesiska elefanten. För de asiatiska elefanterna är ett stort hot att livsutrymmet krymper i snabb takt, vilket skapar konflikter med lokalbefolkningen. Idag dödas elefanter oftast på grund av att småbönder vill skydda sina grödor. Omkring 200 elefanter dödas varje år på Sri Lanka när de vandrar in på åkermark.

Arten fanns tidigare på hela ön, men idag finns elefanterna främst i låglandet i den torra zonen där den fortfarande är relativt utbredd. Den till största delen buddhistiska befolkningen på Sri Lanka vördar elefanten som ett heligt djur.

Mer från bloggen om Sri Lanka:

Se blåval på Sri Lanka

Djur på Sri Lanka – Leopard

Lankesisk läppbjörn (Melursus ursinus inornatus)

Se läppbjörn på Sri lanka

Läppbjörnen på Sri Lanka är en underart till läppbjörnen som lever i Indien. Att läppbjörn heter bhalu på hindi fick förstås ge namn åt björnen Baloo i Rudyard Kiplings novellsamling Djungelboken från 1894. I boken är Baloo en klok björn, i Disneyfilmen Djungelboken är han som bekant mer bohemisk och inte alltid så smart.

Läppbjörnen blir mellan 150 cm och 190 cm lång. Pälsen är mörkt brun eller svart. Den har stora läppar, saknar två framtänder och har en lång tunga som den fångar insekter, främst termiter, med. Frukt, ägg, bär och honung är annat som läppbjörnen gärna ser på menyn. Trots sina vassa tänder och klor äter läppbjörnen inga stora djur, men klorna är ett bra skydd mot tigrar. En tiger anfaller ogärna en läppbjörn då ett slag från läppbjörnen kan vara förödande.

Läppbjörnen kan bli upp till 30 år. Som alla björnar lever läppbjörnen ensam, utom björnmammorna som har sina ungar hos sig i två-tre år. Läppbjörnen går inte i ide.

På den internationella naturvårdsunionen IUCNs lista över hotade arter i världen klassas den lankesiska läppbjörnen som starkt hotad. Populationen uppskattas till omkring 1 000 individer men kan vara så liten som 500. Det främsta hotet är skogsavverkning och tjuvjakt.

Att se läppbjörn i det vilda är ganska ovanligt och man måste veta var man ska leta. På NaturResors Valsafari och leopardsafari på Sri Lanka har vi goda chanser att se lankesisk läppbjörn i sin naturliga miljö. Djuren är som mest aktiva i gryningen och då är också fotoljuset optimalt.

Mer från bloggen om Sri Lanka:

Se läppbjörn på Sri lanka

Se blåval på Sri Lanka

Djur på Sri Lanka – Leopard

Blåval – (Balaenoptera musculus)

Blåval, Sri Lanka

Se blåval på Sri Lanka

(Balaenoptera musculus)

Det blir en hel del siffor när man pratar blåval. Denna havets gigant är det största djuret som någonsin har funnits på jorden.

Blåvalar med en vikt på närmare 190 ton och en längd på nästan 30 meter från nos till stjärtfena har noterats. Ryggfenan är ganska liten och formen varierar individuellt. En fullvuxen blåval på omkring 27 meter uppskattas väga 150 till 200 ton. Bara tungan väger lika mycket som en indisk elefant!

Blåvalen delas upp i fyra underarter, varav pygmé-blåvalen som finns i vattnen utanför Sri Lanka är den minsta. Den har en livslängd på mellan 80 och 90 år.

Trots sin enorma storlek lever blåvalen av smådjur, främst krill som är ett mycket litet kräftdjur. I den främre delen av munnen har blåvalen omkring 300 barder som tillsammans fungerar som en stor sil. Barderna kan bli upp till en meter långa. När valen äter, fyller den munnen med havsvatten som sedan får sila ut genom barderna. På insidan fastnar då krillen och annan föda.

Blåvalar simmar oftast ensamma men ibland kan de också simma i par eller i små grupper. Honorna parar sig en gång vart tredje år och är dräktiga i 11-12 månader. Vid födseln väger en blåvalsunge upp till

2 700 kg och är upp till 8 meter lång. Blåvalsungar diar sin mor och får i sig mer än 600 liter mjölk per dag. Under de första 7 månaderna i livet så ökar blåvalen i vikt omkring 90 kg på en dag.

Blåvalen har länge varit starkt hotad. Under de första decennierna av 1900-talet minskade arten från 400 000 djur till färre än 10 000. 1966 fridlystes arten men kommersiell valfångst pågår fortfarande runt om i världen.

Sri Lanka är ett av de bästa ställena i världen om man vill se blåval. Följ med på NaturResors Valsafari och leopardsafari på Sri Lanka!

Mer från bloggen om Sri Lanka:

Se läppbjörn på Sri lanka

Djur på Sri Lanka – Leopard

Lankesisk leopard (Panthera pardus kotiya)

Lankesisk leopard är en underart till arten leopard och lever, som namnet antyder, på Sri Lanka.

Den lankesiska leoparden har en gulbrun eller rostgul päls med mörka rosetter (fläckar) som är mindre jämfört med den indiska leopardens. Precis som för tigern och andra leoparder är den lankesiska leopardens öron svarta på baksidan, med en vit fläck mitt i som fungerar som ”följa efter”-signal till ungarna.

Med en kroppslängd på lite drygt två meter inklusive svans är leoparden betydligt mindre än både tigern och lejonet. Leoparden lever inte i flock utan ensam och i ett eget revir, förutom då honan har ungar (vanligtvis tills ungarna är ungefär två år). Honan kan få 1-6 ungar per kull, vanligast är 2-4 ungar per kull.

Leoparden är trots sin relativt lilla och smidiga kropp en duktig jägare som äter det mesta från insekter till hjortar och vildsvin. Speciellt för den lankesiska leoparden är den är toppredator, det vill säga högst upp i näringskedjan, eftersom den saknar konkurrens från andra större rovdjur. Bristen på konkurrens kan vara förklaringen till att den lankesiska leoparden anses vara mer aktiv på dagen och tillbringa mindre tid i träd än andra leoparder gör.

Det är oklart hur många leoparder som finns på Sri Lanka men man uppskattar antalet till omkring 800 individer. Bara de senaste hundra åren har antalet minskat kraftigt. Under kolonialtiden jagades leoparden ganska fritt. Trots skyddet som infördes 1938 fortsatte tjuvjakten med oförminskad styrka, mycket på grund av leopardens skinn. Tjuvjakten fortsätter än idag även om det största hotet mot den lankesiska leoparden nu utgörs av ett ständigt minskande habitat (tillgänglig yta). Leoparderna konkurrerar om utrymme med människan.

Enligt den internationella naturvårdsunionen IUCN är den lankesiska leoparden starkt hotad medan leoparden som art anses sårbar. Människan har länge bedrivit jakt på leoparden för dess päls skull men också för att den dödar tamboskap. Populationen minskar ständigt.

Sri Lanka är ett av världens bästa ställen att se vilda leoparder. Följ med på NaturResors Valsafari och leopardsafari!

Mer från bloggen om Sri Lanka:

Se läppbjörn på Sri lanka

Se blåval på Sri Lanka

Se läppbjörn på Sri lanka

Indisk leopard (Panthera pardus fusca)

Den magnifika och smidigt byggda leoparden är Indiens tredje största kattdjur, efter bengalisk tiger och asiatiskt lejon. Leoparden finns över hela Indien. Den är skygg och gömmer sig gärna i träd eller i klippterräng. Leoparden är en överlevare på så vis att den klarar sig bra i en mängd olika biotoper, som tropisk regnskog, savann, gräs- och buskmarker, berg, halvöknar och skogar.

leopard på Sri lanka

De flesta leoparder känns igen på sin orangegula päls med svarta rosetter. Rosetterna är oftast mindre runt omkring och på huvudet, och större med ett ljusare fält på kroppen. Teckningen varierar mycket. Precis som för tigern är leopardens öron svarta på baksidan, med en vit fläck mitt i som fungerar som ”följa efter”-signal till ungarna.

Leoparden är trots sin relativt lilla och smidiga kropp en duktig jägare, men den fångar ofta mindre byten än vad till exempel tigern gör. Anledningen till att leoparden föredrar mindre byten är att den gärna drar upp sitt byte i ett träd där många rovdjur och asätare har svårt att komma åt bytet. Hjortar, apor, fåglar och reptiler hör till leopardens favoritföda – liksom kor, getter och hundar vilket bidrar till att den är impopulär besökare i byar.

Enligt den internationella naturvårdsunionen IUCN är leoparden som art sårbar. Människan har länge bedrivit jakt på leoparden för dess päls skull men också för att den dödar tamboskap. Populationen minskar ständigt.

Ett av de bästa ställena för att se leopard i Indien är i Satpura nationalpark – läppbjörnens djungel. Satpura finns som tillval på NaturResors Tigersafari Indien.

Läs även:

Fotografera tiger

Se läppbjörn på Sri lanka

Se blåval på Sri Lanka

Djur på Sri Lanka – Leopard

Fotografera tiger – 12 tips av Annelie Utter

På safari i Indien fotograferar vi tiger från en helt öppen jeep. Vi rör oss i några av Indiens finaste nationalparker där vi har bästa tänkbara möjligheter att fotografera och möta vild tiger på nära håll. Vi är två till fyra personer i varje jeep. På NaturResors tigersafari i Indien kan du också välja en ”foto special” vilket betyder endast två gäster i varje bil. Perfekt om du vill ha mer utrymme och har flera olika kameror. Jag erbjuder också ytterligare en variant som BBC och andra naturfilmare använder sig av när de ska filma och fotografera tiger. Detta är ett dyrare alternativ som måste bokas flera månader innan avresa. Hör av dig så berättar jag mer!

Att fotografera tiger från en bil

Jeepen som vi färdas i fungerar som ett gömsle. Vi kan ofta komma nära eftersom tigern inte bryr sig om eller skräms av en bil. Skulle vi gå till fots skulle djuren bli skrämda och ge sig av. Var kreativ! Försök att hitta olika vinklar och använd olika optik (olika objektiv, exempelvis vidvinkel och olika typer av zoom). En fast optik ger alltid bättre skärpa än en zoom.

Bean bag

Perfekt för tigersafari! En påse fylld med bönor, ärtor eller ris som du använder som stöd för kameran. Sand i påsen rekommenderas inte eftersom sanden kan sippra ut ur påsen och in i kameran. Sy påsen själv av ett rustikt tyg i en färg som smälter in i naturen. Du kan också köpa en bean bag på till exempel Scandinavian Photo. Påsens storlek bör överensstämma med din kamera och objektiv. Smartare med flera små påsar som går att stapla på varandra för önskad och flexibel höjd, än en stor. En bean bag går också att placera ovanpå objektivet för ökad stabilitet.

Stativ

Ett enbens-stativ fungerar också bra när man vill fotografera tiger. Trebens-stativ rekommenderas inte på tigersafari eftersom det är svårt att rigga det i jeepen.

Optik

Jag rekommenderar ett objektiv med en brännvidd på minst 300 mm. Med hjälp av en konverter kan du öka brännvidden utan att köpa ett tungt och dyrt objektiv. Tänk på att konverten stjäl ljus så satsa på en av god kvalité.

Tekniktips

Jag är själv mycket förtjust i korta skärpedjup (skarp förgrund, suddig bakgrund). Det lyfter fram tigern på ett härligt sätt! Du kan uppnå detta med ett teleobjektiv och en stor bländaröppning. Givetvis kan det också vara spännande med ett långt skärpedjup där både tigern i sin rätta miljö och bakgrunden är skarp. När du fotograferar tiger måste du ibland vara väldigt snabb och ibland väldigt tålmodig. Rätt som det är rusar tigern över vägen och då gäller det att vara förberedd med kameran rätt inställd. Det kan gå for! Visar det sig att det blir ett långt tigermöte får du tid att jobba med manuella inställningar.

Ljus

Jag ser alltid till att vi är på tigersafari under den ”gyllene timmen”, det vill säga så tidigt som möjligt på morgonen och att vi stannar i parken så länge som det går. Detta regleras dock av nationalparkernas bestämmelser. Eftersom tigern lever i djungeln så har vi inte riktigt samma ”problem” på safari i Indien som på Afrikas savanner när solen står högt. Även mitt på dagen är ljuset i djungeln fint.

Skydda din fotoutrustning

Värme, damm och väta är fotoutrustningens fiender. På safari Indien brukar damm vara mitt största problem. En fördel är att ha en vädertätad kamera, vilket de flesta av de dyrare kamerorna är. Jag rekommenderar att ha en påse där du smidigt kan stoppa ner kameran mellan fotograferingarna. Påsen bör ha en naturnära färg. Själv använder jag gärna en grön packpåse. Använd inte en plastpåse eftersom den prasslar och dessutom kan fladdra iväg ut i naturen. Var försiktig när du byter optik (objektiv) så att det inte kommer in damm i kamerahuset.

Kläder

Det är viktigt att kläderna är i färger som smälter in i naturen. Undvik plagg som prasslar.

Specialtillstånd

I de områden där chanserna är som störst att verkligen få se tiger krävs ofta specialtillstånd som måste ordnas på förhand. När du reser med NaturResor Annelie Utter är dessa givetvis fixade och ingår i resans pris. Det är viktigt att du bokar resan i god tid.

Erfaren spårare och chaufför

Efter drygt 15 års erfarenhet av att fotografera tiger i Indien vet jag att rätt spårare och chaufför är ovärderligt för en lyckad tigersafari. Jag använder mig av handplockade medarbetare.

Kunskap om djurens beteende och vanor

Efter så många års erfarenhet av safari i Indien vet jag mycket om tigerns beteende och vanor. Detta är till stor hjälp när vi ska fotografera tiger eftersom jag lärt mig att förutse tigerns nästa drag. Självklart delar jag med mig av detta till mina gäster som ofta både förvånat och tacksamt utbrister” Hur visste du att tigern skulle gå dit…?!” Givetvis finns det också många andra intressanta djur och miljöer som är spännande att fotografera i väntan på tigern. En helhet till din upplevelse och portfolio av bilder!

Dagliga genomgångar och fototips på plats

På vår tigersafari blir det dagliga genomgångar med värdefulla fototips där vi också pratar igenom och artbestämmer dagens viltmöten. Varje deltagare får också en egen fälthandbok om Indiens däggdjur och fåglar.

Läs även:

Se läppbjörn på Sri lanka

Se blåval på Sri Lanka

Djur på Sri Lanka – Leopard

Nyfödd bergsgorilla i nationalparken Bwindi

Sådant här händer bara i Uganda! Den 11 november föddes ännu en bergsgorilla i nationalparken och världsarvet Bwindi Impenetrable Forest i västra Uganda. Det är den tredje gorillan som föds här på bara tre månader!

Den lilla gorillaungen, som tillhör Rushegura-gruppen, föddes på morgonen och sågs av en viltspårare senare under dagen. Uganda Wildlife Authority övervakar gorillorna dagligen för att försäkra att de är vid god hälsa.

Med sina fler än 450 bergsgorillor är Bwindi det gorillatätaste området i världen. Hit reser vi på NaturResors Gorillasafari i Uganda. Anneli Utter har världsrekord i antal betalda besök hos gorillorna, med för tillfället 55 besök!

Totalt finns det omkring 900 vilda bergsgorillor kvar i världen, varav drygt hälften lever i Uganda. Gorillornas babyboom ses som ett tydligt bevis på att konsekventa och långsiktiga bevarandeåtgärder ger resultat. Varje födsel är en anledning att fira!

Drömresan till Kenya

Mycket kan hända på tio dagar men aldrig trodde jag att jag skulle få vara med om så mycket som jag fick under resan i Kenya! Det bästa jag gjort, utan tvekan. Jag har fått minnen för livet.

Jag skulle kunna skriva en bok på tusen sidor och ändå inte kunna förklara känslan av att sitta i safaribilen och blicka ut över savannen, men jag ska åtminstone försöka.

Det har varit mycket safari vilket gjort att vi fått se mycket djur, och när vi inte varit ute och fotograferat alla vackra djur så har vi ätit väldigt god mat, vilket jag faktiskt inte hade förväntat mig.

Personalen på lodgerna har varit väldigt trevliga och det har även vår chaufför, i Masai Mara, Kimimi, varit.

När jag hade kommit hem fick jag ofta frågan: “Vad var höjdpunkten?” Allt för svårt att bara välja en höjdpunkt så jag berättade istället om de bästa höjdpunkterna.

När vi bodde på lodgen El Karama så var fokuset på djur som inte finns i Masai Mara. Greyvé Zebra var en av dem. Vi fick inte bara se en Greyvé Zebra utan också dess föl, något som var sällsynt att få se. Det var väldigt fint att få se det lilla fölet, som försökte leka med impalor!

Vi fick se många lejon med byten men den häftigaste gången var när en vacker lejonhane låg och tuggade på en gnu. Plötsligt reste han sig upp och kom gående, med gnun i munnen, rakt emot mig. Jag måste erkänna att hjärtat hoppade över ett slag.

Vid ett annat tillfälle blev jag också lite skraj. Nattvakterna följde oss hem efter middagen när jag hörde grymtanden. Där stod en flodhäst och betade, tre meter från stigen… Nattvakterna sade: “Don’t worry. We know him.”

Om jag måste välja en höjdpunkt så är det när gnuerna krossade Mara River. Det var speciellt att se. De hungriga krokodilerna som väntade i vattnet och de panikslagna gnuerna.

Vi fick även se massor av geparder och två gepardungar, lejon och lejonungar, elefanter, giraffer, bufflar, antiloper och en leopard för att nämna några av dem.

Annelie sade att vi hade väldig tur men jag tror det är mest skicklighet från henne och hennes kontakter.

Jag måste även nämna att jag har världens häftigaste farmor, som bjöd mig på den här resan! Tack farmor och tack Naturresor.
Av: Filippa Ljungqvist – Medresenär på Fotosafari Kenya 2016